Det är vackrast när det skymmer

  Det är vackrast när det skymmer.
  All den kärlek himlen rymmer
  ligger samlad i ett dunkelt ljus
  över jorden,
  över markens hus.

  Allt är ömhet, allt är smekt av händer.
  Herren själv utplånar fjärran stränder.
  Allt är nära, allt är långt ifrån.
  Allt är givet
  människan som lån.

  Allt är mitt, och allt skall tagas från mig,
  inom kort skall allting tagas från mig.
  Träden, molnen, marken där jag går.
  Jag skall vandra  —
  ensam, utan spår.

Pär Lagerkvist

- Husker jeg fant dette diktet tidlig en sommer på besøk i Oslo hos en venninne. Det sto på trykk i Aftenposten og jeg måtte bare skrive det av.
Jeg noterte det i filofaxen, så kunne jeg ta det frem på reise eller ved andre anledninger. :)